Industriell keramik består huvudsakligen av icke-metalliska föreningar såsom metalloxider (t.ex. Al₂O3, ZrO₂), nitrider (t.ex. Si₃N4) och karbider (t.ex. SiC). Deras prestandaegenskaper är följande:
Hög hårdhet och slitstyrka: Industriell keramik har vanligtvis högre hårdhet än metalliska material. Aluminiumoxidkeramik har till exempel en Mohs-hårdhet på 9 (näst efter diamant), vilket gör dem lämpliga för miljöer med hög-nötning.
Hög temperaturbeständighet: De tål temperaturer över 1000 grader. Till exempel förblir kiselkarbidkeramer stabila vid 1600 grader och används ofta i flygmotorkomponenter.
Kemisk tröghet: De uppvisar stark motståndskraft mot frätande medier som syror, alkalier och salter. Till exempel kan zirkoniumoxidkeramik fortfarande användas under lång tid i starkt sura miljöer.
Isolering och dielektriska egenskaper: Aluminiumoxid och aluminiumnitrid är utmärkta isoleringsmaterial som ofta används i elektroniska substrat och förpackningar.
Lättvikt: Deras densitet är bara 1/3 till 1/2 av metaller, vilket minskar utrustningens vikt och förbättrar energieffektiviteten.